Sotning

Sotning har förekommit i Sverige nästan lika länge som vi har använt eldstäder för uppvärmning och matlagning. Vid sotning tas brandfarliga beläggningar bort för att förebygga brand och för att få en effektiv och funktionell eldningsanläggning. 

Säkra fastigheter

Det övergripande syftet med sotning är att skapa säkra miljöer i bostäder, kommersiella och offentliga fastigheter. Genom att minska risken för bränder kan sotning bidra till att skydda människors liv och egendom. Förutom trygghet innebär också sotningen en ekonomisk och miljömässig vinning i och med att mindre energi används vid regelbunden rengöring.

Uppdelning mellan sotning och brandskyddskontroll

Tidigare genomfördes sotning och brandskyddskontroll vid ett och samma tillfälle. Undantaget har varit gaseldade anläggningar som inte omfattas av rengöring. Enligt nuvarande lagbestämmelser sker dock sotning och brandskyddskontroll med olika tidsintervall.

Lagen om skydd mot olyckor 2003:778

Sotning (och brandskyddskontroll) utförs enligt Lagen om skydd mot olyckor från 2003. I lagen anges att kommunen i brandförebyggande syfte ansvarar för att sotning (och brandskyddskontroll) utförs enligt angivna bestämmelser i de fastigheter som finns i kommunen.

Risker med eldstäder

Genom regelbunden sotning går det att minska risken för brand. Tjära och sotpartiklar som har fastnat i skorstenen kan börja brinna och då bildas soteld som är en av de vanligaste brandorsakerna. Det är också viktigt att följa tillverkarens rekommendationer för eldning. Att elda för mycket, så kallad övereldning, eller för länge kan leda till värmeöverföring till brännbara byggnadsdelar med risk för glödbrand. Även felaktiga installationer, renoveringar, förbrukade material och obrukade objekt utgör risker för brand. 

Så går sotningen till

Sotaren undersöker sotbildning, temperatur och draget i alla eldstäder och rökkanaler där rökgaser passerar samt kontrollerar skorsten och tak. Sedan rengörs eldstad, rökkanaler och imkanaler från brännbara sotbeläggningar vilket minskar risken för brand i skorstenen. Efter avslutad sotning meddelar sotaren eventuella brister och när de ska åtgärdas.

Arbetsmiljösäker sotning

I största möjliga mån undviks idag traditionell sotning från taket. Istället används en modernare metod kallad stavsotning eller undertryckssotning som görs nerifrån med hjälp av stavar kopplade till en skruvdragare som slår bort sot och beläggningar. Sotaren använder också en stoftsug, en dammsugare som skapar ett undertryck vilket gör att sotpartiklarna inte sprids ut i fastigheten eller i naturen.

Resstege

Lösanliggande pinnstege (vanlig resstege) får användas som tillträde till tak om fasadhöjden vid uppstigningsstället inte överstiger fem meter. Kravet är dock att ett glidskydd ska vara monterat vid takfoten och att resstegen ska ha en längd så att den når cirka en meter över takfoten. 

En fast monterad eller utfällbar väggfast stege kan användas vid tillträde till tak om fasadhöjden vid uppstigningsstället är högst åtta meter. Stegen ska förses med fallskydd som ryggskydd eller styrt glidlås på fast förankringslina/skena. Det är viktigt att kontrollera väggstegens fastsättning då många olyckor har skett när infästningarna lossnat från väggen. 

Takstege

Även takstegar ska vara fast monterade, både upptill och nedtill på taket, så att stegarna inte går att röra i sidled. Om avståndet är längre än en meter mellan takstege och skorsten ska en gångbrygga sättas fast i den bärande takkonstruktionen som infästningsanordning för lina till säkerhetssele. Gångbryggan ska vara stabil och inte svikta ner mellan konsolerna. Om fasadhöjden är åtta meter eller högre ska invändiga förbindelseleder till tak ordnas. 

Sotningens intervaller

Det är Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) som ger förslag på hur ofta olika fastigheter ska sotas och respektive kommun som beslutar om fristerna och om taxan för sotningen.

Nedan finns en länk där du kan hitta sotare i ditt område.