Sotaren – en del av Sveriges krisberedskap

Sotare är, tillsammans med polis och räddningstjänst, ett samhällsviktigt yrke som arbetar för att förebygga olyckor.

Sotaren har haft en självklar plats i samhället i hundratals år. Redan under medeltiden finns belägg för att skorstenar sotades och på 1300-talet stod sotning i stadslagen. Än i dag fyller yrket en central samhällsfunktion genom att arbeta förebyggande mot bränder och bidra till trygghet i alla typer av fastigheter.

I Sverige räknas sotare, eller skorstensfejare som det heter, som ett samhällsviktigt yrke och är därmed en viktig del av samhällets krisberedskap. Sotning är också lagstadgad vilket innebär att det är en del av kommunens ansvar för skydd mot olyckor. Genom att kontrollera värmesystem och ventilation bidrar sotare dessutom till en god inomhusmiljö och energieffektivitet. 

Rent praktiskt handlar sotarens arbete om att säkerställa att eldstäder och kanaler fungerar som de ska. Genom sotning avlägsnas beläggningar i skorstenar och kanaler som annars kan antändas. I samband med besöket kan sotaren upptäcka brister som sprickor, felaktiga anslutningar eller installationer som innebär en förhöjd risk. Sotaren ger dessutom råd om hur eldning kan ske mer effektivt och säkert. 

Sotning ska inte förväxlas med den lagstadgade brandskyddskontrollen. Det är två olika samhällskrav med olika syften. Enligt Lagen om skydd mot olyckor ansvarar kommunen både för sotning och för brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler. Brandskyddskontrollen är en mer omfattande säkerhetskontroll där anläggningens tekniska utförande, skick och installation bedöms ur brandskyddssynpunkt. Närmare bestämmelser om hur brandskyddskontrollen ska genomföras och vilka frister som gäller finns i föreskriften MSBFS 2014:6. Eftersom åtgärderna har olika syften, olika behörighetskrav och olika intervaller utförs sotning och brandskyddskontroll i praktiken oftast vid skilda tillfällen."

I dag används i allt större utsträckning säkrare metoder än traditionell taksotning. Genom stavsotning kan arbetet göras nerifrån med roterande stavar som avlägsnar beläggningar. Samtidigt används en stoftsug som fångar upp sotpartiklarna och minskar spridning i omgivningen. För arbetsmiljön innebär det en tydlig förbättring, dels för att sotaren mer sällan behöver arbeta på höga höjder, dels för att det minskar exponeringen för sot.

Många sotare trivs med sitt arbete eftersom det både innebär ett praktiskt hantverk och ett tydligt samhällsuppdrag. Arbetet är varierat och varje dag innebär nya förutsättningar och problemlösningar på plats. Många uppskattar också friheten under ansvar, att arbeta självständigt, planera sitt arbete och se konkreta resultat direkt. Kundkontakten är en annan uppskattad del och därför passar sotaryrket den som trivs med att göra skillnad för andra.

För den som vill bli sotare finns en eftergymnasial utbildning som omfattar 20 veckor. Efter avslutade studier utfärdas en skorstensfejarexamen vilket ger behörighet att arbeta som skorstensfejare, eller sotare, som yrket ofta kallas.

Klicka här för att läsa mer om hur det är att arbeta på Sotaren. 

Klicka här för att läsa mer och ansöka om utbildning till skorstensfejare.